Fin främmat

Jadå det var det verkligen, det var nämligen så att två av mina gamla kompisar var nere och hälsade på nu tor-lör. Det var inga mindre än Daniel Bonnen Johansson och Fredrik Segis Segelöv som var nere och tog sig en titt på Skånelandet. I torsdags mötte jag upp dem i Munka-Ljungby och sedan körde vi lite små fina vägar ner till Lund och hem till mig. Sedan på fredagen gav vi oss av på en tur som gick på de flesta av mina goa favvo vägar, men för att sen inte komma för tidigt till Falsterbo och pizza ätandet med Elin så tog vi oss en extra tur till om Ystad. På väg dit körde vi nog den absolut längsta vägen man kan tänka sig, då vi inte orkade kolla på kartor utan bara körde efter solen och på känsla så gick inte alltid vägarna i den riktning som vi ville:P Men men vi kom fram tillslut ändå och vi hittade jäkligt goa mc-vägar, så sett ur den synvinkeln så var det helt klart en bra väg till ystad.

På vägen från Ystad till Falsterbo så käkade vi lite glass vid Mossbystrand och turistade lite i Smygehuk. Tyckte att de båda faktiskt skulle få kunna säga att de varit så långt söder ut som man kan komma i Sverige.



Äkta turister:


Sedan på hemvägen från Falsterbo så passade vi på att åka igenom bokskogen vid Torup och till vår förskräckelse så började det regna, vilket innebar att vi därefter körde raka vägen hem och struntade i den planerade rundan i Lund. Förutom detta lilla regn så hade vi suveränt mc-väder hela tiden. Vad det gäller rundan i Lund så skulle vi istället kört den på lördagen men det glömdes bort och vi körde därför bara ut till E6an där vi skilldes och körde åt var sitt håll.

I övrigt hade vi bara en liten incident om man nu ska kalla det det. Vid övedskloster körde Johannson först med mig tätt efter och Segelöv ytterligare ngt efter. Vi såg då en hare som kom springande mot oss i diket på vänster sida, när vi närmade oss ytterligare så bestämde sig haren för att istället springa över vägen. Den kom dock inte längre än mittlinjen innan den ångrade sig och försökte vända, något som inte gick bättre än att den halkade och sprattlade runt när Johansson kört förbi. I jämnhöjd med mig så fick haren till ett hopp som blev så högt att jag trodde att den skulle träffa mig i huvudet, varpå jag duckade instinktivt. Enligt Segelöv gjorde haren en volt över sadelhöjd på min hoj innan den landade på benen och hoppade iväg. Snacka om att den haren lär ha blivit rädd säger jag bara, men allting gick ju bra så ingen skada skedd.

helt klart ett par jäkligt ku dagar! alltid kul att visa fina vägar för folk, och defenitivt roligare att köra med någon än att bara köra själv.'

Ha de gött!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0